New Adventures of Old Erika

I snart två veckors tid har jag inte kunna sovit på nätterna. Är det någon som har ett förslag på varför det är så? Är det värmen?

Jag är ju förkyld så först hade det nog med det att göra, men nu har jag ju massa hostmedicin och skit så jag märker ju inte ens av att jag är förkyld under nätterna längre.

Resultatet till att jag inte kan sova på nätterna och ligger vaken har blivit följande: Jag sitter uppe halva nätterna istället.

Eftersom jag ligger vaken i timmar har jag tröttnat på att gå och lägga mig så jag gör det inte och det är kanske konstigt, vad vet jag… men även när jag går och lägger mig två på natten ligger jag ju ändå vaken i timmar innan jag somnar. När jag väl somnar så sover jag dessutom väldigt oroligt och vaknar hela tiden. Varför?

Tack vare det så går jag runt och är skittrött på jobbet istället, vilket absolut inte är bra heller.

En liten kul(?) historia i och med detta: I måndags var ända dagen jag faktiskt kunde somna i bra tid och vad händer? Jo, två väldig fulla s.k. vänner ringer från en krog i Lidköping och bara måste sjunga Håkan Hellström för mig. Tack för det televerket!

Alla huskurer för att somna och sova bättre tas emot tacksamt!

 Även receptbelagda tabletter som kan hjälpa, för nu börjar jag bli galen på att inte kunna sova!

Ja här händer det inte mycket alltså, känns inte som jag har gjort någonting kul att berätta om på jättelänge ju. Men får väl ta de senaste dagarna då kanske?

I lördags var jag hemma hos mamma och käkade med familjen och min moster och morfar. Drack lite vin och kanske någon grogg. Började lite försynt med: ”Syster, när börjar du imorgon?” för att sedan gå över till ”Men jag drack ju med dig trotts att jag skulle jobba förra helgen!”Om hon är svår övertalad? Nej, nej, absolut inte.

Vidare hem till mig och drack någon mer grogg innan jag och Jennifer tog en promenad till Karlskoga statshotell. I kön till statt ringde Sophie (som jag tidigare på dagen hade skjutsat hem till en arbetskompis för fest) och sa att de nu var hemma hos henne festade, skulle jag få tråkigt så skulle jag komma dit. Tänkte någon sekund på att kanske skita i statt men nej, jag hade ju ändå lurat med syrran ut.

Väl inne på statt tappade Syster med Guldbyxorna en hundralapp det första hon gör (smart ass), där efter får jag en cider i näven av Jennifer (hade hon betalat för den och i så fall: med vilka pengar?) innan vi ger oss ut på Borggår’n.
Där ute träffar jag BARA gamla vänner och bekanta. Folk jag umgicks med förr och det var så himla kul! Det gjorde hela kvällen faktiskt!

Ut från Statt strax innan två och nu då? Hem och sova? Vänta, kan det möjligen vara så att Sophie fortfarande har fest trotts att klockan är över 20.00? Jajamensan! ”HEEEEEEEJ ERIKA! KOM HIT!” skrek det i örat på mig när det svarade på andra sidan i telefonen.

Börja ta en nattpromenad hemåt i min ensamhet. Lyckades springa in i Sara the Star på vägen och växlade några ord med henne (anledningen att jag tar upp det här är för att jag ev. tror att hon kommer läsa det här och komma ihåg att jag sa att det skulle vara kul om hon kom förbi och hälsade på oss på Boda någon dag.)

Hem till Sophie där hon var tuppen i hönsgården eller snarare tvärt om (Hönan i tuppgården?). Det var bara hon och massa karlar där, tydligen arbetskamrater alltihop. När jag kom dit hade Sophie ställt fram min Smirnoff åt mig (alternativt till sig själv). Satt där cirka en timme och höll på att skratta ihjäl mig varje gång en av killarna kom in rummet för han är så sjukt lik en kille i en film.

Efter en timme slängde Sophie ut alla men jag skulle få vara kvar sa hon. Mm eller hur? Efter 2,5 minuter fick jag också så snällt gå hem…

Söndag och jag sov nog bort största delen av mitt liv den dagen.

När jag hade bestämt mig för att det inte var ”dagen efter” längre så åkte jag hem till min tjockaste kompis, som inte kommer vara min tjockaste kompis i slutet på den här veckan eller nästa vecka (kanske, kanske veckan där på men är inte ungen ute då så ska vi hjälpa till att röka ut den därinifrån!). Murra bjöd på kaffe och vi uppdaterade varandra om allt som är värt att veta. Jättetrevlig var det för jag har inte träffat henne på väldigt länge.

Världens största katt kom in i Murras kök när vi satt där också. Den kom in bakom mig så Murra såg den innan mig. Hon vet vad jag tycker om katter så hon spände ögonen i mig och sa: ”Bli inte rädd nu!” Jag blev rädd. Det var ju ingen katt, det var ju ett muterat bergslejon! Vem uppfann katterna och hur tänkte denne då?

Hur som helst, alla hjälper Murra räkna ner till bebisens ankomst och det bara måste bli den här veckan! Hon har fått lördag som datum, spännande!

Måndag och tisdag har bara bestått av jobb. Inget kul att berätta om där. Eller jo, just ja: Tim is back! Norge var för coolt för honom.

Och nu när vi nämnde Norge finns det ju mer saker att säga. Men nu måste jag övergå till att försöka vara seriös.

Ingen har väl missat terrorbombningarna och skjutningarna i Norge?

Sen i fredags har jag följt att nyheter och tidningar slaviskt. Är det sant att en människa kan klara av att göra detta ensam? Hur störd kan en människa bli?

Jag tycker att det är så fruktansvärt att det inte ens går att hitta ord för det. Se alla bilder i tidningarna och på TV, höra alla som var där och berättade om det, föräldrar som aldrig får hem sina barn.

Hur kan en människa klara av att göra så här mot sitt eget land och sitt eget folk? Det är en gåta.
Alla tankar till drabbade, sörjande och norska befolkningen.

Avslutar här…

Tänk att vara gift med Homer Simoson!
Ens liv hade ju aldrig varit tråkigt!

Efter lite påtryckningar kanske det är dags att slänga upp ett inlägg igen. Grejen är att jag inte har något att skriva om direkt..

Skulle ju kunna skriva om Putte i Parken, men det finns egentligen bara en sak att säga om festivalen: AWESOME! Bra sällskap, bra musik, bra dricka, fin cykel.

Men nämner man PIP måste man nämna en sak till: Den Svenska Björnstammen! Alla som läser detta går nu in på sin spotify, youtube eller what ever och lyssnar på ”Vart jag mig i världen vänder”. DO IT NOW! Den låten sammanfattar nog hela PIP för mig och eventuellt för Sophie, Camilla, Kajsa, Teresa och Linnea också (kanske även för sångaren i Movits).

Snor någon bild av Teresa från festivalen så ni får se eftersom min kamera inte var med.

Kan ju även berätta att på onsdag till torsdag har mamma planerat något hemligt. Har ingen aning om vad vi ska göra fast har ju inte frågat heller. Men har mamma fått för sig att inte säga så är det ingen idé att fråga heller. Får väl återkomma när jag vet vad vi har gjort.

Ni som ser det här och tänker ”Bra, en lägenhet att råna” till er kan jag bara säga: Här finns inget att hämta!

Just ja, en fråga: Har haft sötaste ungen på jobbet i helgen, vissa ungar är ju bara för sköna, han var en av dem! Är det olagligt att fråga föräldrar om man kan få adoptera deras barn? Vissa barn vill man ju bara ha… Typ han… och den norska guten som brukar vara på jobbet ibland.

Nej men lägger ner det här nu och går ut i regnet och rör på mig en timme istället.