Cruise med Boda-Brudarna!
Okej, jag vet att det typ värsta man kan göra är att åka Finlandsfärja och det som är skabbigare att göra är att åka Ålandsfärja. Dock kan jag säga att jag hade grymt kul nu när jag, Camilla och Sara åkte Ålandsfärja i tisdags till onsdag.
Dagen innan ringde även Camilla och berättade att de ska spela in TV-serien "Färjan" dessa dagar.
Började med att Sara och jag snackar innan vi ska åka om fall vi ska ta med oss lite vin på bussen eller om vi skulle bli utstirrade av alla andra. Men vi vågade.
Vi möttes upp på busstationen och gick på bussen. Vi hann ungefär till Villingsberg innan tanterna framför oss börja grunda med en rejäl Rom och Cola. Vilken tur, kände vi, att vi faktiskt vågade ta med vinet.
På bussen berättar Camilla att hon ville ta med något att bjuda på, så hon hade bakat muffins kvällen innan, både choklad och blåbär, haha.
Vi kom fram till "Nalles"' i Arboga och köpte oss en varsin supergod räkmacka och en kopp kaffe. Självklart är inte kaffet varmt så vi får gå och hämta en ny kopp. Hm.
Efter vi ätit macka börjar Camilla ta fram sina muffins, men jag och Sara tycker inte det är så smart att sitta på en vägkrog och äta sina egna muffins. Så vi går och köper godis och går ut i bussen och äter muffins. Då säger Camilla: "jag har med mig en kortlek, vill ni se?" Öh, se en kortlek? Camilla tar upp en kortlek som, fömodligen, tillhör hennes pojkvän. Det var massa lättklädda flickor på den. Haha, vi fick oss ett gott skratt i alla fall.
Vi kom upp till Stockholm och allt gick smidigt. Vi gick på båten och gick till hytten och börja göra oss iording.
Kl. 19.00 var det dags för middagsbuffé. Det är synd att man inte tänker sig för när de är buffé. Vi åt jättemycket förrätt så vi knappt orkade resten. Sen hamnade vi inte vi det roligaste bordet kanske. Sara fick uppleva något som kan verka som åldersnoja, men tanterna vid bordet bredvid verkar som de hade jätteroligt.
Vi gick och köpt oss en vinare och tvinga in Sara i en av barerna för att hitta en bartender som ville öppna den åt oss. Det gick ju fort.
Vi gick till vår hytt och drack ännu mer vin. Jag och Sara hade även köpt en vodkadrink på tub. Det kanske inte var någon höjdare men jag fick i alla fall i mig min, men det kanske var på grund av vinet. Vi satt där en stund och sjöng med i låtarna vi kunde. Två favoriter blev ju The thing things: "That's not my name" och "Shut up and let me go"
Vi gick i alla fall vidare från hytten och kollade läget på båten. Vi hamnade ganska snabbt i kareokebaren och helt plötsligt hade vi mickar i våra händer samtidigt som vi försöket sjunga(?) "Hit me, Baby, one more time". Efter vi sjungit(?) klart kom det fram ett gäng grabbar och ville ta kort med oss. Hur tolkar man det?
Vi gick vidare till en annan bar där det kom fram ett gäng med killar (eller män) och ville dansa, dock tyckte vi att vi var för nyktra att dansa så de bjöd på Cosmo istället, haha. Sedan gick vi till ett annat dansgolv där de bjöd på Tequila. Resten av vad som hände på det dansgolvet är direkt kopierat ur Saras blogg: "innan vi körde den berömda "dansa längre och längre ifrån tills du försvinner i periferin"-manövern. Blir du någonsin utsatt för något dylikt kan du bara konstatera att du blivit dissad."
Jag tror det är här någon gång Sara kommer på att hon är hungrig så vi frågar vart vi kan få hamburgare eller liknade. Vi får till svar att vi ska gå till Tapasbaren. Tror ni de hade någon hamburgare eller liknade? Nej, de vi hade att välja på var Pytt i panna (som jag inte ens äter) eller Jansons frästelse. Men vad är det för fyllemat?
Sara, i alla fall, som var så hungrig beställer glatt en pytt i pannatallrik. Hur mycket som helst var det på den tallriken. Jag och Camilla betäller inget. Haha, då blir Sara förbannad och säger till oss att: "vi ska inte tro att vi får smaka på hennes pytt i panna". Den skulle hon nämligen äta själv.
När vi sitter där kommer de fram ett gäng yngre grabbar och snackar. De säger att de har öl i hytten så vi följer med.
När vi kommer till deras hytt ligger deras polare och sover där och in kommer hans mamma och säger: "Om Niklas vill sova ska han få göra det!" Så vi gick ganska snabbt. Och som Sara sa: "de där har inte hänt mig på tio år!" Haha, och stackars lilla naiva mamma till Niklas, fattar du inte att Niklas var däckad?
Haha, kvällens bravader fortsatte länge, bl.a. med att vi var tvunger att gå och fråga var Håkan var. Tyvärr, var han ju ledig. Tillslut hamnade vi i alla fall i hytten och sov.
Nästa morgon vid kvart över nio, kanske, gick vi till frukosten. På väg dit såg vi ett gäng 55+are som satt och drack öl i en hytt. Äldre människor är ju värst!
Vi gick och åt frukost och den satt ju fint, kan jag lova, speciellt för oss som inte ätit pytt i panna mitt i natten.
Tillbaka till hytten och somnade. Vaknade tre timmar senare av att Camilla sa att vi var tvungen att gå om vi skulle hinna handla i Taxfree. Måste även poientera att jag inte köpte alkohol där. Bara parfym. Kan vara p.g.a. att jag inte alls var sugen på något med procent i efter kvällen innan.
Efter det gick vi och köpte den godaste bakade potatisen. Men under den lunchen kunde vi inte överhuvudtaget tala med varandra. Det överförfriskade paret bredvid hade all vår uppmärksamhet. Helt sjukt, allt de talade om.
Efter det var det dags att gå i land och åka hem.
Helt sjukt kul har det varit, men nästa gång åker vi inte på en tisdag utan fredag.
Tack Camilla och Sara för en superkul resa!
Dagen innan ringde även Camilla och berättade att de ska spela in TV-serien "Färjan" dessa dagar.
Började med att Sara och jag snackar innan vi ska åka om fall vi ska ta med oss lite vin på bussen eller om vi skulle bli utstirrade av alla andra. Men vi vågade.
Vi möttes upp på busstationen och gick på bussen. Vi hann ungefär till Villingsberg innan tanterna framför oss börja grunda med en rejäl Rom och Cola. Vilken tur, kände vi, att vi faktiskt vågade ta med vinet.
På bussen berättar Camilla att hon ville ta med något att bjuda på, så hon hade bakat muffins kvällen innan, både choklad och blåbär, haha.
Vi kom fram till "Nalles"' i Arboga och köpte oss en varsin supergod räkmacka och en kopp kaffe. Självklart är inte kaffet varmt så vi får gå och hämta en ny kopp. Hm.
Efter vi ätit macka börjar Camilla ta fram sina muffins, men jag och Sara tycker inte det är så smart att sitta på en vägkrog och äta sina egna muffins. Så vi går och köper godis och går ut i bussen och äter muffins. Då säger Camilla: "jag har med mig en kortlek, vill ni se?" Öh, se en kortlek? Camilla tar upp en kortlek som, fömodligen, tillhör hennes pojkvän. Det var massa lättklädda flickor på den. Haha, vi fick oss ett gott skratt i alla fall.
Vi kom upp till Stockholm och allt gick smidigt. Vi gick på båten och gick till hytten och börja göra oss iording.
Kl. 19.00 var det dags för middagsbuffé. Det är synd att man inte tänker sig för när de är buffé. Vi åt jättemycket förrätt så vi knappt orkade resten. Sen hamnade vi inte vi det roligaste bordet kanske. Sara fick uppleva något som kan verka som åldersnoja, men tanterna vid bordet bredvid verkar som de hade jätteroligt.
Vi gick och köpt oss en vinare och tvinga in Sara i en av barerna för att hitta en bartender som ville öppna den åt oss. Det gick ju fort.
Vi gick till vår hytt och drack ännu mer vin. Jag och Sara hade även köpt en vodkadrink på tub. Det kanske inte var någon höjdare men jag fick i alla fall i mig min, men det kanske var på grund av vinet. Vi satt där en stund och sjöng med i låtarna vi kunde. Två favoriter blev ju The thing things: "That's not my name" och "Shut up and let me go"
Vi gick i alla fall vidare från hytten och kollade läget på båten. Vi hamnade ganska snabbt i kareokebaren och helt plötsligt hade vi mickar i våra händer samtidigt som vi försöket sjunga(?) "Hit me, Baby, one more time". Efter vi sjungit(?) klart kom det fram ett gäng grabbar och ville ta kort med oss. Hur tolkar man det?
Vi gick vidare till en annan bar där det kom fram ett gäng med killar (eller män) och ville dansa, dock tyckte vi att vi var för nyktra att dansa så de bjöd på Cosmo istället, haha. Sedan gick vi till ett annat dansgolv där de bjöd på Tequila. Resten av vad som hände på det dansgolvet är direkt kopierat ur Saras blogg: "innan vi körde den berömda "dansa längre och längre ifrån tills du försvinner i periferin"-manövern. Blir du någonsin utsatt för något dylikt kan du bara konstatera att du blivit dissad."
Jag tror det är här någon gång Sara kommer på att hon är hungrig så vi frågar vart vi kan få hamburgare eller liknade. Vi får till svar att vi ska gå till Tapasbaren. Tror ni de hade någon hamburgare eller liknade? Nej, de vi hade att välja på var Pytt i panna (som jag inte ens äter) eller Jansons frästelse. Men vad är det för fyllemat?
Sara, i alla fall, som var så hungrig beställer glatt en pytt i pannatallrik. Hur mycket som helst var det på den tallriken. Jag och Camilla betäller inget. Haha, då blir Sara förbannad och säger till oss att: "vi ska inte tro att vi får smaka på hennes pytt i panna". Den skulle hon nämligen äta själv.
När vi sitter där kommer de fram ett gäng yngre grabbar och snackar. De säger att de har öl i hytten så vi följer med.
När vi kommer till deras hytt ligger deras polare och sover där och in kommer hans mamma och säger: "Om Niklas vill sova ska han få göra det!" Så vi gick ganska snabbt. Och som Sara sa: "de där har inte hänt mig på tio år!" Haha, och stackars lilla naiva mamma till Niklas, fattar du inte att Niklas var däckad?
Haha, kvällens bravader fortsatte länge, bl.a. med att vi var tvunger att gå och fråga var Håkan var. Tyvärr, var han ju ledig. Tillslut hamnade vi i alla fall i hytten och sov.
Nästa morgon vid kvart över nio, kanske, gick vi till frukosten. På väg dit såg vi ett gäng 55+are som satt och drack öl i en hytt. Äldre människor är ju värst!
Vi gick och åt frukost och den satt ju fint, kan jag lova, speciellt för oss som inte ätit pytt i panna mitt i natten.
Tillbaka till hytten och somnade. Vaknade tre timmar senare av att Camilla sa att vi var tvungen att gå om vi skulle hinna handla i Taxfree. Måste även poientera att jag inte köpte alkohol där. Bara parfym. Kan vara p.g.a. att jag inte alls var sugen på något med procent i efter kvällen innan.
Efter det gick vi och köpte den godaste bakade potatisen. Men under den lunchen kunde vi inte överhuvudtaget tala med varandra. Det överförfriskade paret bredvid hade all vår uppmärksamhet. Helt sjukt, allt de talade om.
Efter det var det dags att gå i land och åka hem.
Helt sjukt kul har det varit, men nästa gång åker vi inte på en tisdag utan fredag.
Tack Camilla och Sara för en superkul resa!
Kommentarer
Trackback